STYRELSEN OCH BOLAGSLEDNINGEN

I VINTERVIKENS VAGGA

Bolagsbildningen; Efter explosionen i Heleneborg fick Alfred Nobel genom sin faster Fru Betty Elde kontakt med en av Stockholms rikaste män, konsul J W Smitt. Han var intresserad och villig att medverka i en bolagsbildning. Johan Wilhelm Smitt var 43 år gammal och hade tidigare skapat en betydande förmögenhet i Sydamerika. Där frigjorde han 1856 sina tillgångar och flyttade till Stockholm. Han mångdubblade sina tillgångar genom goda placeringar i bl a egendomar vilket gav honom smeknamnet Kungsholmskungen. 1866 blev han ledamot av Stockholms Stadsfullmäktige och arbetade effektivt såsom styrelsemedlem i många av stadens storföretag.

Alfred Nobel fann ytterligare en bolagsman, kapten, tekniker och affärsmannen Carl Wennerström. För att övertyga de båda affärsmännen att satsa i hans bolag arbetade han fram ett övertygande PM som fortfarande finns kvar i bolagets arkiv.

ALFRED NOBELS PM 1864
till J W Smitt och C Wennerström
ang framtida beräknade kostnader för nitroglycerinframställning

Även om denna kalkyl var alltför optimistisk och Smitt och Wennerström klart insåg detta, måste erbjudandet att ingå som delägare ha tett sig lockande. De båda affärsmännen accepterade och redan den 22 oktober undertecknades nedan stiftelseurkund.

1, Af aktiebeloppet, Etthundratjugofem stycken, tecknas

af Herr Alfred Nobel ...................................................................62 aktier

hvaraf Herr Immanuel Nobel öfvertager 31 stycken:

hvaraf Herr Carl Wennerström, öfvertager............................31 aktier

och Herr Johan Wilhelm Smitt ................................................32 aktier

.......................................................................................Summa 125 aktier

2. Herr Nobel försäljer åt bolaget uteslutande rätt att inom Sverige begagna och tillgodogöra sig ofvannämnda patent jämte de tillägg och förändringar som framledes kunna komma att deri göras, för en summa af Ett hundratusen Riksdaler Riksmynt; hvaraf Herr Nobel redan kontant bekommit Rdr 38.000, och Rdr 62.000, äro guldna genom de af honom öfvertagne 62 aktier.

3. De af aktiekapitalet ännu oguldna 25.000 erlägges af Herr Smitt med Rdr 13.000 och af Herr Wennerström med 12.000 å den dag, då den i 17§ af bolagsreglorna omförmälda bolagsstämma hålles.

4. De af Herrarna Nobel redan anskaffade inventarier, materialier och oreparater för nitroglycerin-tillverkning öfvertagas af Bolaget mot ersättning af de derfär hafda kostnader.

Stockholm den 22 oktober 1864

Den 22 oktober 1864 undertecknades bolagsbildningen och aktiekapitalet bestämdes. Den 28 november hölls den första bolagsstämman med Nitroglycerin-Aktiebolaget. Till styrelse som enligt bolagsordningen skulle bestå av tre direktörer valdes Alfred Nobel, J W Smitt och C Wennerström och till suppleanter Immanuel Nobel (Alfreds far), ingenjör E.E. von Rothstein (blev året efter delägare med 4 aktier) och kungliga sekreteraren V Tempelman.

Den 2 januari 1865 tecknade J W Smitt kontrakt om inköp av "frälsehemmanet Vinterviken" för 16.000 Rdr, rmt och två dagar senare inlämnades ansökan till länstyrelsen i Stockholms län om att där få anlägga en fabrik för nitroglycerintillverkning. Den 21 januari kom tillståndet och ca fyra till sex veckor senare kom tillverkningen igång med hjälp av apparaturen från pråmen vid Bockholmssund.

Redan vid starten - alltså före årsskiftet - hade bolaget inrättat sitt kontor i huset Munkbrogatan 19.

Då Alfred Nobel vårdagarna 1865 lämnade Stockholm och Sverige betydde det att han lämnade fabriken i Vinterviken i andras, bl a överlämnade han sin plast till sin broder Robert Nobel, händer för att själv kunna ägna sig åt den internationella utvecklingen. Detta betydde inte att han förlorat intresset för Vinterviken, hans förstlingsverk. Han kom ofta på besök och stod i ständig brevkontakt med bolaget och dess ledning. Alla förbättringar och nya uppfinningar ställdes omedelbart till bolagets förfogande.

Som ett exempel kan nämnas att han redan i ett brev från Hamburg den 2 juli 1865 till J W Smitt skrev att han "infört en ny antändning" som han länge gått och funderat över. "På änden af en stubin fästes en knallhatt, ett skott klickar aldrig med denna method". Detta är första gången knallhatten, en tändare med knallkvicksilver omnämns i praktiska försök.

Vid bolagsbildningen hade den gamle Immanuel Nobel, (Alfreds far) fått finna sig i att endast bli styrelsesuppleant men genom sonens långvariga utlandsvistelser kom han i praktiken att fungera som ordinarie ledamot. Alfred Nobels roll som verkställande direktör övertogs av Carl Wennerström medan den penningstarke J W Smitt kom att betraktas som styrelseordförande. I november 1865 ville C Wennerström av någon anledning lämna styrelsen och till hans efterträdare utsågs J A Brendes. Han avled dock två månader senare.

Wennerström återinträdde då i styrelsen men på våren var bolagets ställning ganska "tunn" och någon utdelning på aktierna var inte tänkbar. Ytterligare bekymmer var hotet från en blivande konkurrent, murmästaren August Emanuel Rudberg hade året innan erhållit ett svenskt patent på ett "förbättrat sätt att framställa nitroglycerin och att åstadkomma dess explosion". Patentet innehöll ingen principiell nyhet och det var svårbegripligt att patentet beviljades.

Bolaget öppnade process mot Rudberg men rättens utslag innebar att åtalet ogillades. I denna bolagskris lyckades Immanuel Nobel genomdriva att sonen Robert erbjöds bli bolagets verkställande direktör. Hans första åtgärd var att anställa en duglig fabriksledare nämligen Alarik Liedbeck som blev verkmästare och kom att spela en betydelsfull roll inte bara för Vinterviken utan också för de av Alfred Nobel nystartade fabrikerna runt om i världen.

Här ser vi att Robert Nobel även blev aktieägare i bolaget!

Källa: Nitroglycerin Aktiebolaget 1864 - 1964