|
| ![]() |
Alfred Nobel startade sitt första företag i Vinterviken 1864 och lade grunden till sina världsomspännande multinationella företag, nästan 150 år före sin tid. | |||||||||||||||
NITROGLYCERIN AKTIEBOLAGET STOCKHOLM
|
|
Ovan ser vi fadern Immanuel och modern Andrietta Nobel. 1859 återvände dom till Sverige och Vårby i Huddinge som ligger någon mil utanför Stockholm. Där bodde dom på en gård som hette Johannesdal. 1961 flyttade dom till Heleneborg på Södermalm i |
Stockholm, vid Pålsundet, nedanför nuvarande Högalidskyrkan, med utsikt över Långholmen. Porträttet av modern är en oljemålning av Anders Zorn. Dom fick åtta söner varav bara tre nådde vuxen ålder, vilket inte var ovanligt på den tiden. |


| Till vänster ser vi bilden av malmgården Heleneborg före explosionen. Det fanns då hus på båda sidor om bostadshuset. Bilden till höger är tagen år 2002 och det är bara bostadshuset kvar som nu står ensamt framför alla stora hyreshus. |


| Den 3 september 1864, inträffade en fruktansvärd explosion och sex personer omkom, bland dem, yngste brodern Emil 21 år, på grund av hans oförsiktighet. Fadern drabbades hårt och återhämtade sig aldrig. Explosionen blev ett talesätt då man sade före eller efter den "Nobelska smällen" i årtionden. Alfred Nobel lät sig inte nedslås av detta utan bestämde sig för att fortsätta försöka "tygla" |
nitroglycerinet och bedrev den fortsatta verksamheten på en "pråm" i Mälaren i väntan på att hitta något nytt område. Det var lite besvärligt med "pråmen" för så fort någon närboende fick reda på vad som försiggick ombord, tvingades den att flytta flera gånger. Oljemålningen ovan målad av K.G. Wetterstrand. Läs om explosionen vid Heleneborg, domstolarna, tidningsnyheterna och polisutreningarna här. |
Vintervikens historia innan Alfred Nobel kom.
| Kartan ovan är från åren 1748-49. Kapphette som det står under Vinterviken avser en krog, som låg här med tillhörande trädgård. "Kapphelvetet" som det har tolkats som, betydde att man körde ikapp på isen mot den hägrande krogen i viken. "Husen" som ses är ritade av "kartmakaren". Vintervikens historiska tid, Vilka arbetade och bodde i Vinterviken före Nobels tid? klicka här. |
Kartan ovan, år 1861, visar Vinterviken åren strax innan Alfred Nobel kom dit. Utefter Vinterviken gick sedan gammalt en vinterväg från Fittja och över sjön Trekanten in till Stockholm. Härav namnet Vinterviken. Vägen är tydligt utsatt på en karta från 1700-talet och visar också att en särskild tullbom fanns för vintervägen. Klicka gärna upp kartbilderna! |
1865 anlade Alfred Nobel sin fabrik Nitroglycerin Aktiebolaget Stockholm i Vinterviken. Bolaget grundades 1864 och blev världens första nitroglycerinföretag. Läs mer om Alfred Nobels Nitroglycerinbolags, styrelse och ledning 1865 här.

|
1865 undertecknades köpet av Vinterviken. I ansökan betonades platsens lämplighet i en smal dalgång omgiven av höga berg med skog. Ett intyg bifogades där ägarna i Vintervikens närhet, Aspudden, Blommensberg, Mörtviken och Örnsberg inte hade något emot att en sprängämnesfabrik byggdes. När köpet var klart, flyttades apparaturen in i ett stall, ett växthus fick bli laboratorium osv. I starten var Alfred Nobel själv VD, driftingenjör, korrespondent, kassör och reklamagent. |
Snart var i alla fall ändamålsenliga byggnader uppförda och arbetet kom igång. Då ansåg Alfred Nobel att han gjort sitt och överlämnade ledningen och driften av bolaget till sina kompanjoner och lämnade Sverige 1865 för att öppna portarna till det världsimperium det sedan blev. Han släppte givetvis inte företaget i Vinterviken utan stod i ständig brevkontakt med bolagets ledningen och genom besök. Det finns ett brev från Alfred Nobel daterat 23 nov 1892 till Vinterviken, bara 4 år före hans bortgång. |
MOT VINTERVIKEN

Nu går vi in på den gamla grusvägen till Vinterviken som den sett ut ända fram till 1970-talet, då man blev tvungen att asfaltbelägga vägen och flytta infarten eftersom övergången till högertrafik gjort den gamla infarten farlig. Som ni ser så ligger det nu stenar kvar på den gamla infarten som lades dit för att förhindra att vägen användes för trafik efter omläggningen. Den gamla infarten till Vinterviken låg dessutom alldeles framför en tvär kurva där sikten skymdes helt av Blommensbergsskolan. Hästtransporterna förr höll ju inte samma tempo som dagens trafik.
| Här till höger ser vi spåren efter den nu igenfyllda Långsjön. Ni kan se den på kartan från 1861 ovanför. Ända inpå 1960-talet fanns båtringar (moringar) kvar på kajen (stenmuren) för båtarna. En tullstation låg mellan Långsjön och Trekanten. På vintern förekom transporter över isarna samma väg. Alldeles innan man kommer upp på Blommensbergsvägen | från sjön Trekanten fanns på1960-talet en metallskylt uppsatt framför en av stengrunderna som berättade om tullstationen mellan Trekanten och Långsjön. Nu ligger här en fotbollsplan som man passerar om man färdas på Vinterviksvägen eller går från den nyanlagda parkerings- platsen ovan Blommensbergs- skolan mot Vinterviken. |

| Bilden av "Tippen" till vänster är tagen på 1960-talet. Då var växtligheten obefintlig sånär som på tistlar och lite "sly" som försökte få fäste med rötterna. Nu ser vi på bilden till höger år 2001 hur grönskan frodas och det växer så det |
"knakar"i de anlagda kolonilotterna och det finns även en anlagd trädgård med servering. Bolaget köpte in "Tippen" år 1871 och en bit av Långsjön för att inte få bebyggelse i närheten av sprängämnestillverkningen. |
| Vintervägen på bilden till vänster leder oss mot grinden med vaktstugan och in i Vinterviken. Klicka på bilden! Till höger ser vi området framför Vinterviken med svavel- syrefabriken "Syran" i förgrunden. Då var fabriksom- rådet omgärdat med över tre meter höga stängsel med tre taggtrådsrader överst, för där förvarades ju mycket |
farliga ämnen. På bilden ser vi att marken framför staketet är helt obevuxen. Den mest av vass sprängsten och annat efter alla byggen och markarbeten i Stockholm. Ända sedan Brunkebergsåsens tid, sägs det och kallas än idag för "Tippen". Det lilla huset mitt i stenöknen tillhör en i närheten belägen skjutplats. |

Texten är skriven av Berith Dahlin
Hemsidan är privat och har ingen anknytning till något företag.